Livet i havet

Livet i havet Follow

En digital fälthandbok och app om Östersjöns unika salt- och sötvattenarter. Här beskrivs veckans #östersjöart

http://havet.nu/livet

411 Followers  114 Follow

Share Share Share

Ni har väl inte missat att Livet i havet har vuxit och nu innehåller arter även från Västerhavet? Med anledning av det övergår vi till att presentera veckans #havsart och först ut är bägarkorallen, Caryophyllia smithii. 
Bägarkorallen är en kalkinlagrande och ensamlevande, stenkorall som blir cirka 2 cm stor. Den sitter på sluttande klippväggar i Skagerrak och lyser i ultraviolett ljus. Läs mer på havet.nu/livet/art/bagarkorall
Äntligen! Sajten Livet i havet har vuxit och nu finns även Västerhavets arter med. In och kika pronto på havet.nu/livet ! Appen kommer att uppdateras med de nya arterna under juli. Glad havssommar!
Nu händer det mycket både i havet och med Livet i havet och veckans #östersjöart är faktiskt den sista sådana. Nästa vecka berättar vi mer om vad som som kommer i stället!
Veckans #östersjöart är båtägarens gissel, den släta havstulpanen, Amphibalanus improvisus. Havstulpanen är ett kräftdjur som lever av att filtrera plankton ur vattnet med hjälp av sina långa ben. Den har frisimmande larver men när de väl fäst sig någonstans och börjat bilda sitt skal kan de inte flytta sig. Om man drar upp sin båt eller tvättar den vid rätt tidpunkt kan man dock undvika att havstulpanen sätter sig på båten. På webbplatsen batmiljo.se kan man anmäla sig till havstulpanvarningen och bli underrättad när det är dags, ett tips! 
Läs mer om havstulpanen på havet.nu/livet/slat-havstulpan
Förra veckan presenterade vi kiselalgen Thalassiosira, men en annan grupp mikroalger som är vanlig under vårblomningen i havet är dinoflagellaterna. På bilderna syns veckans #östersjöart Peridinella catenata. Dinoflagellaterna har små piskliknande svansar som de simmar med och vissa har ett tjockt skal medan andra är mjuka. De med skal kallas även pansarflagellater och ibland bildar de kedjor bestående av 4, 8, 16 eller fler celler. Läs mer på havet.nu/livet/peridiniella-catenata
Veckans #östersjöart är kiselalgen Thalassiosira. Thalassiosira är vanliga under den viktiga vårblomningen och finns i hela Östersjön. Kiselalger har kraftiga skal av kisel, de lever som i en skål med lock. När algerna dör sjunker de till botten och blir till huvudföda åt många djur som lever på botten. Deras tomma skal kan finnas kvar i sedimenten i tiotusentals år. Läs mer på havet.nu/livet/thalassiosira
Veckans #östersjöart braxen, Abramis brama, är en av många arter som flyttat in på Baltic Sea Science Center på Skansen! Braxen är en stor fisk med utskjutbar mun som äter maskar, insektslarver och kräftdjur, ibland även småfisk. När den söker föda har den ett karaktäristiskt smackande ljud. Den öppna munnen kan liknas vid ett dammsugarmunstycke, med vilken sediment sugs upp för vidare bearbetning och utsortering av ätbara organismer. Baltic Sea Science Center öppnar för allmänheten på fredag och då kan du hälsa på braxen och en hel massa andra arter! Och bläddra i Livet i havet-appen på storskärm. Läs mer om Baltic Sea Science Center på skansen.se och om braxen på havet.nu/livet/braxen
April april din dumma... skarpsill! Veckans #östersjöart skarpsillen, Sprattus sprattus, är släkt med sillen men blir inte lika stor. Skarpsillens buk är täckt av skarpkantade fjäll, vilket gett den smeknamnet vassbuk. Skarpsillen är en typisk utsjöart som fiskas i stora mängder, främst för att bli djurfoder. Konserven som säljs under namnet Ansjovis görs ofta av skarpsill och ibland är det också skarspill i konserven Sardiner. (Fisken ansjovis, Engraulis encrasicolus, säljs i stället under namnet Sardell. Snurrigt!) Skarpsillen finns i alla svenska havsområden och kan bli över tio år gammal. Läs mer på havet.nu/livet/skarpsill
Låt oss presentera veckans #östersjöart: storspiggen (Gasterosteus aculeatus)! Storspiggen känns igen på de tre taggarna vid ryggfenan (släktingen småspiggen är mindre och har fler taggar). Storspigg utgör viktig föda för många rovfiskar och även för många fiskätande fåglar. Själv äter den djurplankton och bottendjur, men också ägg och larver från andra fiskar. Forskare vid Linnéuniversitetet har nyligen visat att det faktiskt är den pyttelilla storspiggen som hindrar gäddan från att bli en vanlig rovfisk i Östersjöns kustområden. Läs mer om den studien på havet.nu!
Veckans #östersjöart är flera, nämligen möjorna som växer på Östersjöns skyddade mjuka bottnar. Möjorna är nära släkt med smörblommorna, men till skillnad från dessa har undervattensbladen blivit flikiga som en anpassning till livet under vattenytan. De vanligaste möjorna är vitstjälksmöja (bild 1) och sköldmöja (bild 2). Hjulmöja (bild 3) är också relativt vanlig, medan hårmöja (bild 4) och grodmöja (bild 5) är ovanliga. Möjorna i Östersjön blommar från maj till september. De vita blommorna sitter på långa skaft ovanför vattenytan och pollinationen sker som hos många landväxter med flygande insekter. Läs mer på havet.nu/livet
Hoppas ni var in och läste om harren förra veckan! En rolig sak är ju att det latinska namnet Thymallus thymallus kommer från att fisken luktar timjan. 😊 Men nu är det ny vecka och ny #östersjöart och det är gråsälen, Halichoerus grypus. Gråsälen finns i hela Östersjön, i det fria vattnet eller på kobbar och skär. Den finns även i Atlanten, men gråsälen i Östersjön betraktas som en egen ras. Stapelfödan för sälen är strömming. Vuxna sälar kan även äta andra fiskarter, men strömmingen är viktigast för sälen livet ut. Honan parar sig två veckor efter att hon fött sin kut, och är alltså dräktig 11,5 av årets 12 månader. Läs mer på havet.nu/livet/grasal
Vem tillhör den här stjärtfenan? Veckans #östersjöart förstås! Gå  in på havet.nu/livet/harr för att läsa mer!
Veckans #östersjöart tångmärlan Gammarus sp är vanlig längs hela den svenska kusten. De trivs på grunt vatten bland stenar och alger och äter både levande och döda organismer, främst små och trådformiga alger. Under vår och sommarhalvåret kan man se att de sitter ihop två och två. Den mindre är en hona som hanen håller fast till dess att hon ömsar skal – först då kan de para sig. Läs mer på havet.nu/livet/tangmarla